The place to be is the sea.
2006-10-01 12:52
Whitsundays, Airlie Beach, Australien
Okej, min senaste update var under all kritik (och da ar jag anda inte speciellt krasen now-a-days), sa jag har bestamt mig for att redigera det en aning.
Vi lamnade Townsville och Magnetic Island och tanken var att nasta destination skulle bli Airlie Beach med segling och en till dos slappa dar vid havet. Det var alltsa vad vi trodde. Langs Bruce Hwy lag tyvarr en liten skitstad (jag kunde kanna Pite-vibbar angaende folkmangd och att de hade ett Woolworth = Coop forum och ett Coles = Ica kvantum), dar stannade vi for att rora pa oss och fa lite luft for var van ar inte generos med lufttillforsel och a/c'n skriker med sin franvaro. Nar vi gick omkring dar sag vi ett internetcafe och Ivan fick for sig att kolla sitt bankkonto; bad fucking idea, alla upptacker att vi spenderat mer an vi trott och var losning blev Delta Backpackers i Ayr som formedlar plockjobb. Tyvarr sa var det bara sasong for squash och zuccini just da sa jag hamnade med squash medan Joe och Ive skulle spendera dagarna bland zuccinis. Efter forsta dagen framkom det att zuccinis ar snappet varre an squash, inte mycket, men anda, och det var ju bra for min del tankte jag. Med min tur sa varade ju den lyckan varade lange da de sager att det inte behovs sa mycket folk till squash langre, sa tio pers eller nat blir flyttade fran squash till dessa javla zuccinis, dar bland annat jag, Sandy. Fan, fan, fan, jag var saker pa att pumpor skulle sta hogst pa min blacklist nar jag lamnar Australien men fel, fel, fel, zuccinis petar ner dem till andraplatsen med rage. Rutinen var att ga upp klockan 5.25 varje morgon (rutin pa alla fruktplockarjobb sa det kan jag val leva med) sedan satta sig och dacka pa bussen dit som tog ca 40 min, sen gar man som en apa blandat med jultomte och cuttar zuccinis i ungefar atta-nio timmar. For att gora det extra javligt sa ar det inte som andra normala harvestjobs dar man, logiskt nog, lagger grejerna i en hink eller liknande, nej nej, har ska man stapla ca 20 st av dem pa armen innan nan kommer och hamtar dem. Aarrr och faller en faller alla kan jag saga. Forutom denna tortyr av rygg och arm sa fick man aven myggbett overallt, trenchfoot, hora att det finns brunormar dar (3:e giftigaste i varlden wtf?!) samt totalt 30 minuters rast pa hela dagen. Och forlat jag glomde visst saga att solen stekte pa med sina +35. Var plan var att plocka i tre veckor och sedan vara rika, yeah right, smarta som vi ar tog vi vart fornuft till fanga och stack efter tre dagar. No more zuccinis, iallafall inte pa fucking Corricks (nej, jobba aldrig dar vad ni an gor). Det som var schysst med det hela var hostelet, de hade tva tv-rum och mangder av filmer, en kvall sag vi Hostel och ja, den var ju som intressant..
Efter tre plagsamma dar satte vi oss i vanen aka namnlose Puffy (inofficiellt namn, den ar inte dopt an) och fortsatte soderut. Antligen Airlie Beach och lite avkoppling! Vi kom fram och parkerade oss pa Magnums, verkligen att rekommendera by the way, man bor i 8-baddarsstugor som ligger bredvid varandra och det ar lite djungelinspirerat (jo, folk sag rattor, en varan, salamandrar, en fagelspindel, sma ormar och sakert nagot annat), som tur ar sa undvek jag de laskigare sakerna. Det blev fest varje kvall innan vi stack ut med baten. Vi bodde bland annat med tva svenska tjejer och en kvall lockade vi till oss folk genom att spela Gyllene Tider pa balkongen sa i slutet var vi atta svenskar, tre norrman och en finne. Sweet. Dessutom notte vi Boten Anna som faen och kanadensare ville till och med hora den efter ett tag, hehe. Ett minus dock till Magnums bankar som inte pallar lite instabilitet, vi akte i marken om man sager sa och min fot blev agd. En usel sak som hande var att en av mina karaste agodelar; min iPod-laddare blev snodd av nan javla idiot, aaah jag blev sa javla forbannad! Snackade med en svensk tjej senare och tva olika personer hade fragat henne under samma dag om iPod-laddare, de ar tydligen eftertraktade har. Javla idioter. Jag kommer snart inte behova nan adapter da de flesta av mina grejer numera har uttag som passar har.
Onsdagen den 29:e akte vi ut med Habibi, en segelbat som tydligen skulle vara en av de basta partybatarna. Nar vi satt och vantade sa tyckte jag att jag horde svenskar overallt, de visade sig senare att de kom fran Norge och Danmark (hey, bra att man har koll pa sitt eget sprak). Vi hamnade i ett jattebra gang och alla var i samma alder och lika mana om partydelen. Vi seglade ut till havs mot Whitsunday Islands (som forovrigt ar nationalpark/varldsarv, sa nej, inga hotell har inte thank god) och ankrade pa ett stalle forsta natten, drack mycket ol och Goon och somnade senare (bland det basta maste vara att sova pa batar, sa lange det inte ar farjor vid namn Titanic eller Estonia). Forresten sa gjorde det inte sa mycket att jag inte kunde lyssna pa min iPod, annat folk hade med sig musik och de kopplade dem till hogtalare som fanns pa baten sa man kunde lyssna nar man satt pa dack, smid deluxe och det var typ rip off musik fran min kara spelare, sa jag var nojd som ett barn. Andra dagen snorklade vi och vi seglade aven till Whitheaven Beach som var helt sjuk, det var inte sand dar, det var mjol, eller sanden kandes som mjol if you know what I mean och det enda man sag var strand, vatten och regnskog. Vi sag aven en minihaj dar en meter ifran stranden. Yep. Sedan seglade vi vidare och ankrade vid en annan strand dar vi vantade pa solnedgangen (kolla Johans fotogallei. Photographer; Sanman). Med skymningen kom aven delfinerna fram sa man kunde se nar de hoppade i vattnet och holl pa. Sen blev det skitgott kak av Mike och efter det babblade vi och holl pa. Crewet pa baten var skitbra, det var Kelly Jackson (Michael Jacksons glomde bror, den sjatte medlemmen av Jackson Five), Rum/Coke-Shane och Chef-Mike, skitharliga manniskor allihopa! Nar vi -tyvarr- kom i land igen sades det att det var Magnums som gallde under kvallen, en gratis kanna ol per tre personer, super-yeeey sager vi om det. Den kvallen var aven ruskigt kul och Team America (aven tyskar och fransman) har bjudit in oss pa houseparty i Brisbane dar de pluggar, inte nat man sager nej till direkt, hehe. Resan var iallafall sjukt bra! Jag alskar havet, jag alskar baten, jag alskar crewet, jag alskar Whitheaven Beach och jag kan nastan saga att jag alskar Rum/Coke, men bara nastan. Nar jag blir aldre ska jag agna mitt liv at segelbatar, helst i South Pacific Ocean, typ i Airlie eller nat. ;D Whitheaven escape, latt det basta hittills, total avkoppling and I will be back!
Har kommer en lektion i norska.
Rumpetroll = grodyngel
Kjaerlighet pa pinne = klubba (ja, en vanlig javla godisklubba!)
Why did the Mexican throw his wife down the cliff? Tequila!
Where did your wife spend her vacation? Alaska!
Slutsatser:
Zuccinis is from hell sent o ar fran o med nu mitt hatobjekt no. 1
Aussies ar latt de skonaste manniskorna.
Norska ar coolt.
Whitsundays.. mmm, heaven is a place on earth.
Over and out.
Whitsundays, Airlie Beach, Australien
Okej, min senaste update var under all kritik (och da ar jag anda inte speciellt krasen now-a-days), sa jag har bestamt mig for att redigera det en aning.
Vi lamnade Townsville och Magnetic Island och tanken var att nasta destination skulle bli Airlie Beach med segling och en till dos slappa dar vid havet. Det var alltsa vad vi trodde. Langs Bruce Hwy lag tyvarr en liten skitstad (jag kunde kanna Pite-vibbar angaende folkmangd och att de hade ett Woolworth = Coop forum och ett Coles = Ica kvantum), dar stannade vi for att rora pa oss och fa lite luft for var van ar inte generos med lufttillforsel och a/c'n skriker med sin franvaro. Nar vi gick omkring dar sag vi ett internetcafe och Ivan fick for sig att kolla sitt bankkonto; bad fucking idea, alla upptacker att vi spenderat mer an vi trott och var losning blev Delta Backpackers i Ayr som formedlar plockjobb. Tyvarr sa var det bara sasong for squash och zuccini just da sa jag hamnade med squash medan Joe och Ive skulle spendera dagarna bland zuccinis. Efter forsta dagen framkom det att zuccinis ar snappet varre an squash, inte mycket, men anda, och det var ju bra for min del tankte jag. Med min tur sa varade ju den lyckan varade lange da de sager att det inte behovs sa mycket folk till squash langre, sa tio pers eller nat blir flyttade fran squash till dessa javla zuccinis, dar bland annat jag, Sandy. Fan, fan, fan, jag var saker pa att pumpor skulle sta hogst pa min blacklist nar jag lamnar Australien men fel, fel, fel, zuccinis petar ner dem till andraplatsen med rage. Rutinen var att ga upp klockan 5.25 varje morgon (rutin pa alla fruktplockarjobb sa det kan jag val leva med) sedan satta sig och dacka pa bussen dit som tog ca 40 min, sen gar man som en apa blandat med jultomte och cuttar zuccinis i ungefar atta-nio timmar. For att gora det extra javligt sa ar det inte som andra normala harvestjobs dar man, logiskt nog, lagger grejerna i en hink eller liknande, nej nej, har ska man stapla ca 20 st av dem pa armen innan nan kommer och hamtar dem. Aarrr och faller en faller alla kan jag saga. Forutom denna tortyr av rygg och arm sa fick man aven myggbett overallt, trenchfoot, hora att det finns brunormar dar (3:e giftigaste i varlden wtf?!) samt totalt 30 minuters rast pa hela dagen. Och forlat jag glomde visst saga att solen stekte pa med sina +35. Var plan var att plocka i tre veckor och sedan vara rika, yeah right, smarta som vi ar tog vi vart fornuft till fanga och stack efter tre dagar. No more zuccinis, iallafall inte pa fucking Corricks (nej, jobba aldrig dar vad ni an gor). Det som var schysst med det hela var hostelet, de hade tva tv-rum och mangder av filmer, en kvall sag vi Hostel och ja, den var ju som intressant..
Efter tre plagsamma dar satte vi oss i vanen aka namnlose Puffy (inofficiellt namn, den ar inte dopt an) och fortsatte soderut. Antligen Airlie Beach och lite avkoppling! Vi kom fram och parkerade oss pa Magnums, verkligen att rekommendera by the way, man bor i 8-baddarsstugor som ligger bredvid varandra och det ar lite djungelinspirerat (jo, folk sag rattor, en varan, salamandrar, en fagelspindel, sma ormar och sakert nagot annat), som tur ar sa undvek jag de laskigare sakerna. Det blev fest varje kvall innan vi stack ut med baten. Vi bodde bland annat med tva svenska tjejer och en kvall lockade vi till oss folk genom att spela Gyllene Tider pa balkongen sa i slutet var vi atta svenskar, tre norrman och en finne. Sweet. Dessutom notte vi Boten Anna som faen och kanadensare ville till och med hora den efter ett tag, hehe. Ett minus dock till Magnums bankar som inte pallar lite instabilitet, vi akte i marken om man sager sa och min fot blev agd. En usel sak som hande var att en av mina karaste agodelar; min iPod-laddare blev snodd av nan javla idiot, aaah jag blev sa javla forbannad! Snackade med en svensk tjej senare och tva olika personer hade fragat henne under samma dag om iPod-laddare, de ar tydligen eftertraktade har. Javla idioter. Jag kommer snart inte behova nan adapter da de flesta av mina grejer numera har uttag som passar har.
Onsdagen den 29:e akte vi ut med Habibi, en segelbat som tydligen skulle vara en av de basta partybatarna. Nar vi satt och vantade sa tyckte jag att jag horde svenskar overallt, de visade sig senare att de kom fran Norge och Danmark (hey, bra att man har koll pa sitt eget sprak). Vi hamnade i ett jattebra gang och alla var i samma alder och lika mana om partydelen. Vi seglade ut till havs mot Whitsunday Islands (som forovrigt ar nationalpark/varldsarv, sa nej, inga hotell har inte thank god) och ankrade pa ett stalle forsta natten, drack mycket ol och Goon och somnade senare (bland det basta maste vara att sova pa batar, sa lange det inte ar farjor vid namn Titanic eller Estonia). Forresten sa gjorde det inte sa mycket att jag inte kunde lyssna pa min iPod, annat folk hade med sig musik och de kopplade dem till hogtalare som fanns pa baten sa man kunde lyssna nar man satt pa dack, smid deluxe och det var typ rip off musik fran min kara spelare, sa jag var nojd som ett barn. Andra dagen snorklade vi och vi seglade aven till Whitheaven Beach som var helt sjuk, det var inte sand dar, det var mjol, eller sanden kandes som mjol if you know what I mean och det enda man sag var strand, vatten och regnskog. Vi sag aven en minihaj dar en meter ifran stranden. Yep. Sedan seglade vi vidare och ankrade vid en annan strand dar vi vantade pa solnedgangen (kolla Johans fotogallei. Photographer; Sanman). Med skymningen kom aven delfinerna fram sa man kunde se nar de hoppade i vattnet och holl pa. Sen blev det skitgott kak av Mike och efter det babblade vi och holl pa. Crewet pa baten var skitbra, det var Kelly Jackson (Michael Jacksons glomde bror, den sjatte medlemmen av Jackson Five), Rum/Coke-Shane och Chef-Mike, skitharliga manniskor allihopa! Nar vi -tyvarr- kom i land igen sades det att det var Magnums som gallde under kvallen, en gratis kanna ol per tre personer, super-yeeey sager vi om det. Den kvallen var aven ruskigt kul och Team America (aven tyskar och fransman) har bjudit in oss pa houseparty i Brisbane dar de pluggar, inte nat man sager nej till direkt, hehe. Resan var iallafall sjukt bra! Jag alskar havet, jag alskar baten, jag alskar crewet, jag alskar Whitheaven Beach och jag kan nastan saga att jag alskar Rum/Coke, men bara nastan. Nar jag blir aldre ska jag agna mitt liv at segelbatar, helst i South Pacific Ocean, typ i Airlie eller nat. ;D Whitheaven escape, latt det basta hittills, total avkoppling and I will be back!
Har kommer en lektion i norska.
Rumpetroll = grodyngel
Kjaerlighet pa pinne = klubba (ja, en vanlig javla godisklubba!)
Why did the Mexican throw his wife down the cliff? Tequila!
Where did your wife spend her vacation? Alaska!
Slutsatser:
Zuccinis is from hell sent o ar fran o med nu mitt hatobjekt no. 1
Aussies ar latt de skonaste manniskorna.
Norska ar coolt.
Whitsundays.. mmm, heaven is a place on earth.
Over and out.
Kommentarer
Trackback
